Just things
Hej på er. Ibland går bara saker helt åt helvete. Man är sönderstressad, man har raderat en hel fotografering från datan, man har inte fått sova på grund av att man har en råtta i väggen, i taket, på vinden... man hinner inte ha någon fritid för att man har nästat in sig för mycket i det man älskar så att det till och med det förvandlas till något stundvis betyngande. Rädd för att spilla tid på att vara oambitiös. Lite så känns det ibland och jag är en personlighet som sällan gör något halvhjärtat vilket ofta skapar denna stress. Men jag förstår inte meningen med en halvhjärtad insats. Just nu sitter jag som vanligt i skolan med trevligt sällskap och förtränger faktumet att jag inte har någon lunch till morgondagen, och ännu mindre någon middag. Jag förtränger även det faktum att boken börjar närma sig sin beställnings-deadline. Jag ignorerar alla måsten ett tag och går runt bland folks datorer och hjälper dem med deras bokprojekt, jag sitter och äter en nudelmiddag som nästan blivit helt tillagad med hjälp av en vattenkokare och micro, alldeles för länge. Pratar om allt annat än boken. Eller om allt som har med just boken att göra. Men jag ignorerar alla måsten. Släpper alla krav och är bara i nuet.
(skrev detta igår kväll men glömde lägga upp)